Lite tröst i mörker och kyla.

Lite tröst i mörker och kyla.

charlotta jörgensen Publicerad den 7 Feb 2012
Jag fryser ända in i ryggmärgen. Går med stela ben min dagliga tur med två yrväder i koppel framför och bakom mig. Det är så kallt så att jag nu vågar säga; jag avskyr det! Jag försöker finna lite tröst i blå himmel och sol, men det räcker inte riktigt till. Åker in till blomsteraffären i Lund och plockar på mig lite glädje. Stora, svulstiga magnoliagrenar möter mig precis innanför dörren , de ska jag ha! De är så vackra i all sin enkelhet och tappar sina skyddande, lite håriga foderblad så det rasslar till på trägolvet. Man anar bara blomman, och efter några dagar slår den ena knoppen efter den andra ut,  som en vänlig mjuk skål. Betagande vackert. Och en tröst för en frusen själ.