Lachmannska badhuset – anno 1902

En privat ingång i ett litet vitt hus, mitt i staden – så kommer vi till Föreningsgatan 18B. Anor från slutet på 1800-talet – Lachmannska huset. Ett hem som vi nu har sålt men vars historia vi vill djupdyka i. Vad har hänt i den här byggnaden? I bostadshuset från 1882 framför badhuset bodde direktör Lauritz Lachmann. År 1902 lät Lachmann bygga en bad- och ångtvättinrättning. Där Malmös första gym även kom till. Föreningsgatan var på denna tid en grusväg och Lachamnnska badet var stans nymodighet.

©Malmö stadsarkiv. Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet
© Malmö stadsarkiv

Badet och tvätten bestod av en fyra- nästan femvåningsbyggnad i vit puts med två dekorerade portaler ut mot Föreningsgatan. Lachmann ville skapa ett folkbad, ett bad för alla. Men på denna tid var det omöjligt att låta simpla arbetare bada tillsammans med finare folk. En nästan-femvånings-byggnad blev därför lösningen. I gatunivå var badet för arbetarna – andraklassbadet och en trappa upp fanns förstaklassbadet. Genom ett snillrikt rörsystem kunde man därför utnyttja varmvatten och ånga till max i både tvätt och bad. Överst på nästan-våningen hade man slutligen ett eget litet vattentorn. In alles 19 meter högt.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet

Etagevåningen vi fick äran att förmedla omfamnar 135 spatiösa kvadrat i Lachmannska huset på våning två och tre. Otroligt fint renoverat och inrett hem det skarpaste öga du kan hitta. Materialen, ljuset, harmonin är fulländat.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet
Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet

Sällskapsrum i öppen atmosfär med kök på första plan. Ljuset strålar in sagolikt från sex fönster på rad. Ljus fiskbensparkett med böljande vita gardiner och en platsbyggd köksö i marmor skapar kontraster och blir elegant. Ljusgrå köksinredning med vackra knoppar och detaljer i mässing.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet
Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet
Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet
Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet

Tänk vad som kan hända i en byggnad där en direktör bodde och lät bygga en bad- och ångtvättinrättning år 1902 – fram tills idag! Hade dåtidens besökare klivit in i badrummet nu måste det vara det lyxigaste de sett.

Till Lachmannska badet kom man alltså för att bada, inte för sitt nöjes skull, utan för att bli ren och behålla hälsan. Man betalade 25 öre i inträde i luckan och fick passera vändkorset i entrén. I priset ingick handduk och tvättning av rygg med tvål och borste. Rena och nyskurade på ryggen kunde besökare även ägna sig åt friskvård på andra våningen. Vid denna tid fanns det en läkare och uppfinnare vid namn Gustaf Zander som uppfann mekaniska styrketräningsmaskiner för sin fysioterapi. Det sattes upp några maskiner på andra våningen och de två hade skapat Malmös första gym. Tänk, att kvinnor har gått i långklänning och män i kavaj med välputsade skor för att träna biceps och triceps. De moderna gymmaskinerna för sin tid kunde se ut såhär:

Gustaf Zander. Gym
I Titanics exklusiva gym (bild 5. med pelare) fanns Zanders maskiner.

Årtionderna kom och gick. Badet byggdes om och ändrades några gånger. Men grundtanken var alltså densamma – hela tiden friskvård och bad för Malmöborna. Anor från slutet på 1800-talet – Lachmannska badhuset. Här kunde man också besöka Solfröken. Till Lachmannska badet skickade skolorna sina klenaste och blekaste ungar för att de skulle få lite sol. Dom gick till Solfröken och fick ligga och grillas i lila kvartslampor. Nåt bad blev det inte, därför det var för kul. Men de nybelysta arbetarungarna blev pigga och redo för nya bus på Malmös bakgårdar. Vid denna tiden hystes höga tankar om vad som kunde åstadkommas med den märkliga elektriciteten. Förutom att sprida ljus så kunde den säkert bota krämpor.

©Malmö stadsarkiv.
© Malmö stadsarkiv
Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet.

Vi kliver in i vår tid igen och tar den vackra knarrande trätrappan upp till våning två – inredd vind med bjälkar, snedtak och fönster mot gården.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset.

Härligt sällskapsrum som snyggt avdelats med industrifönster från golv till tak skiljer ett stort sovrum åt. Detta plan rymmer även kontor och ett vackert badrum.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet.

Undra hur Lachmann själv hade det inrett när han bodde här för över 100 år sedan? Han måste ha trivts. Detta hem är som känslan av ett eget hus där man vill stanna länge.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset.

Man ska alltså ha i åtanke att de flesta arbetarfamiljer nog inte hade råd att bada i början på 1900-talet. Och de som badade nog inte gjorde det särskilt ofta. ”Känner jag mig smutsig, så tar jag mitt årliga julbad”.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset.
Sovrumsutsikten idag – till vattentornet. In alles 19 meter högt. Anor från slutet på 1800-talet – Lachmannska badhuset.

Lachmann anlitade domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin för att rita badet. Wåhlin har bland mycket annat ritat Hippodromen (Hipp) teaterbyggnad i Malmö och Botaniska Museet i Lund. Wåhlins gärning under denna tid ledde därför till en lång rad arbeten i landskapets kyrkor – restaureringar, ombyggnader och inredningar. En av Skånes mest betydelsefulla men numera bortglömda arkitekter.

Tack för att ni har hängt med till vingslag från slutet av 1800-talet – Föreningsgatan 18B. En byggnad där det alltså fortfarande badas, njuts av sol och kanske hemmaträning. Men i en helt ny form.

Föreningsgatan 18B. Lachmannska badhuset. Anor från slutet på 1800-talet

Källa:
Tack till Stephan Skougaard – https://malmohus.wordpress.com/.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*
*