Förr förseglades julklappar med sigillack och bar ibland en vers eller ett julklappsrim, en gammal tradition som i alla fall jag fortfarande tycker är rätt fin. För visst är det nåt speciellt att få en väldigt fint inslagen paket? Att slå in en julklapp med finess är liksom halva grejen med att ge på något sätt. På Pinterest hittade jag MASSOR av fina inslagningstips som jag absolut kommer att använda mig utav. Handlar ni i vår lilla butik har vi flera fina papper och vackra silkesband att välja emellan till klapparna.
Vad är då grejen med själva julklappen? Förr iakttogs en högre grad av hemlighetsfullhet kring själva presenten. På julaftonsmorgonen hörde man en knackning ("klappning", därav ordet julklapp) på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket. Det finns även en teori om att man gav varandra en skämtsam smäll/klapp.
Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julafton och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade ungdomarna in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade de ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten. Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. På en del platser delades julklapparna ut av en julbock, men han och hans uppgifter har sedan slutet av 1800-talet övertagits av jultomten.
Julgåvor var ofta hemmagjorda. Det var först på 1940-talet, efter andra världskriget, som vanligt folk hade råd att köpa julklappar. På 2000-talet har julhandeln slagit nya rekord flera år, där julklappar står för en stor del av omsättningen. Samtidigt har intresset för att ge julgåvor till välgörande ändamål ökat. Det kan vara gåvor som går till att hjälpa utsatta människor, bevara utrotningshotade djur eller främja miljön. Sedan 1960-talet utdelas julklapparna i många familjer efter julaftonens TV-program med Kalle Anka.
Att givmildheten alltid varit som störst i juletid har sin naturliga förklaring. Under en kort tid fick man vila från vardagsslitet och dessutom hade man för en gångs skull ett överflöd av både mat och dryck. Man visade särskild omsorg om traktens fattiga och att låta bli att bjuda en besökande på något under juletiden kunde bringa otur. Då riskerade man nämligen att gästen gick ut med julen. Något att ha i åtanke inför kommande högtid kanske. Känner ni att ni vill ge något till någon ni inte känner så finns det massor av fina insamlingar som pågår i landet. Precis utanför vårt kontor här i Malmö pågår just nu en superfin insamling av jackor. Mitt på Gustav Adolfs torg finns en scen med en lång rad hängare. Där är det bara att gå upp och hänga en jacka som du inte längre har någon nytta av och som istället kan komma till nytta för någon annan i stan som behöver lite extra värme i jul. Fin tanke tycker jag.
Bilder från Pinterest.