Traditionen med majstång är vanligast i Sverige, men förekommer faktiskt också i andra nordiska länder. En vanlig midsommarstångtyp på det svenska fastlandet är den helt lövade stången med en korsarm från vars ändar det hänger lövade och ofta blomsterprydda kransar. Lövningen utförs vanligen med björklöv, men utseendet varierar både lokalt och regionalt.
I Småland förekommer en helt lövad midsommarstångtyp utan korsarm och med en stor krans som hängs vågrätt omkring stången nära stångens topp. Lövningen utförs (även den!) vanligen med björklöv och kompletteras ofta med blommor.
En av de mera spektakulära stängerna (haha!) är den åländska midsommarstången, som för övrigt är bland de största som överhuvudtaget reses i Norden, runt 20-30 meter - helt sjukt högt för en Skåning som mig! Vid stångresningen behövs en hel del folk att hantera saxarna, trägafflarna som stången, ibland vägande över ett ton, stöttas med under rensningen, och repen som drar upp stången den sista biten. Stångkaptenen leder arbetet, som numera ofta underlättas av vinschar.
Annat är det i Finland, Norge och Danmark - där är det tradition med midsommareld i stället för stångresning (Kokko, Sankt Hansbål). Kanske ska man anama det i år istället om kvällen blir kall? Tål att tänkas på...!
Har ni tröttnat på björk och blommor kanske detta kan vara en alternativ stång till helgen!? Ganska cool tycker jag, från svenska Cooee.
Infokälla: Fossenius, Mai (1951). Majgren, majträd, majstång: en etnologisk-kulturhistorisk studie.